The Order 1886

The Order 1886

Recension: The Order 1886

Ready At Dawn bjuder på ett snyggt men på förhand kontroversiellt spel i The Order 1886. Är äventyret över innan du märkt din mat i mikron eller hinner du njuta av spelet i lugn och ro i soffan?

The Order 1886 är snyggt. Alltså riktigt snyggt. Jag kom på mig själv flera gånger med att jag långsamt såg mig omkring i den alternativa, viktorianska London som vi vistas i. Det är intressanta detaljer överallt. Allt från diverse affischer eller detaljrikedomen på alla ej spelbara karaktärer som du passerar är verkligen i toppklass. Ready At Dawn har verkligen lagt vikt på att allt ska se bra ut och det skänker ett djup som få om ens något spel har lyckats med hittills i denna konsolgeneration.

Men vem spelar man som? Du tar på dig rollen som Grayson. även kallad Sir Galahad av den grupp han tillhör. Denna grupp visar vara Riddarna kring det runda bordet och de har under historien jobbat i det dolda för att skydda människorna och uppehålla rättvisa. Du har ett par vänner i denna grupp som är med dig genom de första delarna i spelet. Främst Lady Igraine som Galahad är en slags mentor till men läser man mellan raderan i vissa mellansekvenser så kan man ana att det ligger något mer än mentorskap bakom deras relation.

The Order 1886
The Order 1886

Striderna utkämpas i de flesta fall mot många av de rebeller som finns i London. Man kan lätt tro att de är just dom som är spelets antagonister men när Lycans, en slags varulv, börjar dyka upp så breddas mysteriet om vad som egentligen pågår men tyvär så är antalet gånger du strider mot dessa alldeles för få och enformiga. Två strider mot en äldre variant av Lycans är dock riktigt roliga och stämningsfulla.

Om man nu ska strida mot både ondsinta rebeller och varulvar så kan man ju behöva ett par rejäla vapen och dom tillhandahålls av självaste Nikola Tesla, av många ansedd som den mest betydelsefulla personen inom elektromagnetism. Tesla var även en uppfinnare av rang samt ingenjör.

Ett par typiska kulsprutor och pistoler finns såklart men Tesla bidrar även med TS-21 Arc Induction Lance, ett gevär som skjuter ett koncentrerad stråle elektrisitet som i de flesta fall dödar vilken fiende som helst såvida du har laddat upp den ordentligt. Ett annat innovativt vapen är M86/FL Thermite Rifle. Den har två olika salvor. Först en som skjuter iväg ett litet moln av magnesium som du sedan kan skicka en explosiv raket in i som får molnet av explodera eld över de fiender som råkar befinna sig i närheten. Dessa två vapen är sjukt effektiva så håll i dom så länge du kan.

The Order 1886
The Order 1886

Det många har klagat på är att spelet upplevs som väldigt linjärt. Det kan jag väl hålla med om men det var inget som jag tänkte särskilt mycket på då jag tog mig tid att se mig omkring och letade efter samlingsföremål och annat man kan inspektera.

Svårighetsgraden är värd att tänka på. Jag spelade igenom spelet på Normal men upplevde inte någon direkt utmaning förrens mot slutet då det finns ett par sekvenser där spelet fullkomligen kräks ut fiender mot dig. Så det är rekommenderat att du spelar på den svåraste nivån för att få någon större utmaning. Detta i kombination med att kontrollen vid några få tillfällen upplevs som lite klumpig och slarvig kan bli väldigt frustrerande.

Att spelet är fullt, och jag menar verkligen fullt av Quick Time Events, känns lite väl mycket. Här tycker jag att man skulle skära ner antal QTE med åtminstone hälften om inte mer och koncentra sig på att ha dom vid speciella punkter i spelet när tempot är lite högre och mer står på spel. I många fall så är även dessa QTEs avgörande på det sättet så att om du trycker fel eller är för snabb eller långsam så är det game over.

The Order 1886
The Order 1886

Jag tycker inte att The Order 1886 är ett dåligt spel. Det är definitivt i mitt tycke, det snyggaste spelet hittills i denna konsolgeneration och själva storyn, hur kort den än må vara är fantastiskt framförd i allt från dialoger och detaljer i världen. Men en alltför linjär inriktning, stundtals klum pig kontroll och ett alldeles för hastigt slut drar ner på betyget en del. Det ligger öppet för en uppföljare alternativt DLC för vidarna kapitel men om så ej är fallet och spelet får en uppföljare så hoppas jag innerligt att det läggs fokus på en maffig och lång kampanj och kanske co-op då i början av äventyret har sällskap av åtminstone tre andra riddare.

Eftersom att det på förhand läckte ut uppgifter om/klagades på spelets längd så tänkte jag redovisa hur lång tid det tog mig att slåss genom Londons gator. På Normal-svårighetsgrad tåg det 6 timmar 50 minuter.

Totalt: [7,75]

Grafik: 10
Spelbarhet: 6
Ljud: 9
Hållbarhet: 6

GameXpectations

Grafiken, roliga vapen, en vacker värld full med detaljer, intressanta och trovärdiga karaktärer
– Kort och linjärt äventyr, alldeles för få varulvar, Ready At Dawn teasar vampyrer i en scen och aldrig mer, antalet QTE.

En andra åsikt

Christian
Till The Order 1886 så kan man lugnt säga att Ready at Dawn har gjort en gott och blandat påse av en hel del spel som redan finns på marknaden för sedan göra en riktig smaskig prinsesstårta med välfyllda avdelningar av godsaker, men någonstans på vägen måste man snubblat och fallit med huvudet i tårtan.

Historien i spelet är måttligt intressant och personerna som jag spenderar min tid med igenom spelet är ganska ytligt skrivna.

Kontrollen är en blandning av uncharted och Gears of War, men känns något burkig.

Spelet är på tok för linjärt och saknar alternativ till att ta ut fienderna, och precis som Peter säger så får man skruva upp svårighetsgraden om man ska få lite motstånd. Quick Time Events håller jag med Peter också om, det hade man kunnat halverat.

Omspelarvärdet kan jag tyvärr inte säga att det är högt då spelet lider av att vara så otroligt linjärt, inget new game+ eller dylikt, och saknar multiplayer. Och under spelets gång så är det mer du som blir styrd av spelet än att du bestämmer vad som ska göras. Du smyger när spelet säger det, och du springer när spelet säger det. Du är hållen i handen med ett järngrepp.

Ljudbilden är mer eller mindre felfri, men vapnen låter något futtiga.

Grafiken är det som får en att sitta med hakan i knäna. Detaljerna är fruktansvärt imponerande, att se kläderna är så jag kan mer eller mindre nästan känna tyget. Ljussättningen är perverst snygg allt ifrån den volymetriska ljusen som gör banorna till något spektakulärt till de perfekta skuggmapparna. Jag kan inget annat än att applådera till den enastående grafiken och medge att det är det snyggaste jag sett på konsol.


Grafikkåt och skiter i allt vad gameplay är, köp spelet.

Tror att man får ett spel som är en blandning av Gears och Uncharted, då sitter man sur som en citron, iallafall jag.

5/10

Du kanske också gillar:

Lägg en åsikt